tisdag 17 februari 2009

Jag är oljan i ett maskineri som inte finns. Jag upptäckte att jag kunde ha en plats i en tillvaro, en värld av förväntningar och samspel, jag nog aldrig trott skulle kunna locka mig. Och jag blev helt uppslukad. Jag var så bra.
Och nu är jag lite däven. För maskineriet var inte mitt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar