Väntan

Ikväll har jag väntat, en gång till. Vankat, varit förbannad, suttit apatisk, låtit sorgen riva i mig. Denna gång höll jag inte igen, nu släpper jag på allt, för så här har det inte varit förut.

Så var väntan över. Även denna gång kan vi andas ut.
och jag är inte förbannad
och jag är inte glad
men förmodligen lättad

Efter väntan kom bara less. Och nu ska jag krypa ner och sova. För imorgon är en ny liten arbetsdag som jag ska igenom, och allt är som vanlig, vanligt, hur less jag än är.